Det verkar ju lite dumt att bara träna yoga för att man snabbt kan lära sig att få sina lemmar att lyda order och sedan ändå ha svårt att kontrollera sina tankar. Och då pratar jag inte om de tillfällen man är stressad eller har alltför mycket att oroa sig över utan om vardagliga situationer, vanliga dagar som man knappt lägger märke till.
Jag tycker det är viktigt att då och då stanna upp för att tänka efter och ställa sig frågan Varför?. Varför gör man på ett sätt och inte på ett annat? Jag försöker just nu ifrågasätta mycket i mitt vardagliga liv, från det att jag stiger upp till dess jag lägger sig. Gör det du med! Det är roligt.
Om man sedan tar detta ett steg längre och funderar på den psykiska sidan på samma sätt.
Om man stannar upp ett ögonblick och tänker efter lugnt inser man snabbt hur konstigt det är att man låter hjärnan dominera så som den gör. T ex tillåter man den att bli förfärligt lat. Vi använder ju bara en ganska liten del...
Ett ex är att när man först blir vän med någon, gör man en del försök att erhålla och lagra info. Detta är oftast den lyckligast och mest spännande tiden i varje vänskaps- eller kärleksrelation, när man håller på att kolla in varandra. Väldigt snart känner man dock självbelåtenhet att man har lyckats stoppa in den andra i ett fack. Vi blir därför irriterade när vi vid nästa träff får vänta, därför vår lilla hjärndator har försett oss med en ytlig förklaring till dröjsmålet: han/hon är inte spec intresserad, han/hon trasslar alltid till saker. Förklaringen visar sig sällan vara riktig, men skadan är redan sked! Man har ju blivit trött av denna helt onödiga misstänksamhet och upprördhet.
Så låt hjärnan arbeta för dig istället för att den skall behandla dig med det förakt du tror att du förtjänar. Och för att hjälpa din hjärna med det behöver den ordentliga tillfällen till vila och avslappning ex meditation.
Med värme
Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar