Springa i skogen

Jag blir så lycklig av att springa i skogen. Jag tämligen flyger fram. Kan sprigna hur långt som helst. Idag belv det 15 km. Dagens mål var därför Lidingöspåret, men hahaha det var ju snö i spåret. Men men vad gör man, har man bestämt sig så är det pannben som gäller (eller hur syrran?). Tempot blev lite därefter 4.44min/km, men vad gör väl det när lyckan är total i hela kroppen. Jag tror att det kommer från mina ungdomsår i Umeå där jag i princip är uppvuxen i Carlshemsspåret. Guuud vad jag kan sakna det spåret. Jag kände i princip till varje kurva, sten och älg... jo det är sant! Mer än 3 ggr sprang jag/vi på älgar. Och man kan ju undra vem som blev mest rädd?'

Och vet ni vad, jag längtar redan till söndag då det är dags igen... :-)

Med värme

Anna