Kontrollbehov?!

En av mina vänninor har ett STORT problem. Hon lägger sig i allt vad sin partner gör. Städmetoder, matvanor, klädval, frisyr, fritidsintressen mm mm. Jag tycker att hon ständigt och jämt tillrättavisar sin partner även när jag är med, liksom för att sätta honom på plats. Gha???
Varför är det så? Varför har kvinnor svårt att stå vid sin partners sida för att bara finnas till? Varför måste vi alltid planera, prata, tänka eller/och värdera?

Vet ni vad jag tror att det beror på...? Jo ångest. Jobbigt, eller hur? Men att ta kontrollen över andra är en av de bästa metoderna att fly från ångesten över att man är beroende och sårbar.

Tänk själv om du skulle börja kontrollera om din man borstat tänderna genom att känna på hans tandborste...?
Tänk själv om du skulle kontrollera om din man har tillräkligt mycket kontakt med sin mamma?
Tänk om du kontrollerar valet av kläder och valet av matsäck som han gjort i ordning till barnen...?
Tänk om du skulle lägga dig i om din partner gick på krogen och vem han träffade...?
Tänk om du skulle kontrollera din partners mobiltelefon, mail och besökta hemsidor...?

En sak är säker - vi alla tycker att kontrollbeteenden är oerhört avtändande. Det tyder bara på en osäker, obehaglig, småaktig och dominerande personlighet... eller vad tycker du?

Så vad skall hon (eller alla som känner igen sig) göra?
Mitt förslag är att tillåt sig själv att vara liten och sårbar ibland Visa känslor. Man behöver inte vara den stakra mamman och den starka kvinnan - samtidigt! Var kvinna och låt honom vara man... Sluta bestäm allting.
Det är läskigt men jag tror att vi alla kvinnor kan må bra av det. Det kan till och med vara en lättnad att ge sig hän och sedan luta sig tillbaka.
Resultatet blir att man känner sig kvinnlig, trygg och beskyddad.

Med värme
Anna